Vad är Buddhism?

buddha_021

Den bästa förklaringen av Buddhas lära har vi fått från Buddha själv. På Sanskrit kallas hans läror för Dharma och på Tibetanska för Chö. Båda betyder “Som det är”.
Man kan därför se Buddhism som en uppsättning verktyg som gör det möjligt för oss att uppfatta saker och ting som de verkligen är, här och nu. Inom Buddhismen finns det inga dogmer och det finns ingenting som inte får ifrågasättas. Buddhas läror har som mål att fullständigt utveckla och frigöra kroppen, talet och sinnet.

Buddha gav instruktioner som var anpassade för tre olika typer av människor. De som ville undvika lidande fick instruktionerna om orsak och verkan, också kallade för Den Lilla Vägen (sanskrit: Hinayana). Till de som ville göra mer för andra gav han lärorna om visdom och medkänsla (Sanskrit: Mahayana). När människor hade en stark tillit till sin egen och andras Buddha-natur, lärde Buddha ut Diamantvägen (Sanskrit: Vajrayana). För dem framträdde han som former av energi och ljus eller överförde direkt sitt upplysta synsätt genom en ström av medvetenhet. På denna högsta nivå är målet att fullständigt utveckla kroppen, talet och sinnet, det Stora Sigillets omedelbara lätthet (Sanskrit: Mahamudra).

Diamantvägen ger den moderna världen ”effektiva metoder som leder till en direkt erfarenhet av sinnet”, förklarar Lopön Tsechu Rinpoche, en av de mest erfarna lärarna inom Tibetansk Buddhism. Man lär sig att se världen utifrån ett rikt och självbefriande perspektiv. Genom Diamantvägens meditationer utvecklar man en djup inre rikedom. De leder till ett okonstlat och orubbligt sinne där alla upplysta aktiviteter kan växa fram.

 

Buddhism en sorts filosofi, psykologi, eller religion?

DWBA9082_nick_hug_02-scrBuddhism kan ses som en filosofi i det avseendet att dess läror utgör ett enhetligt och logiskt synsätt, men det är inte enbart en filosofi. Filosofi kan förklara saker och ting på ordens och idéernas formella plan, medan Buddhas läror arbetar med helheten. Både filosofi och Buddhistisk praktik leder till klart tänkande, men det är endast det sistnämnda som kan leda till några varaktiga förändringar, eftersom det ger oss den praktiska nyckeln till hur man hanterar allt som sker i ens vardag.

Eftersom lärorna har förmågan att åstadkomma förändringar i de människor som praktiserar dem, finns det vissa som menar att Buddhism är en sorts psykologi. Psykologins olika inriktningar försöker alla att hjälpa människor att inte bli en belastning för samhället eller att ha för många personliga svårigheter. Även om både psykologi och Buddhism kan förändra människor, är den sistnämnda bäst för de som redan är friska. Man skulle kunna säga att Buddhismen börjar där psykologin slutar. Diamantvägsbuddhism blir relevant när man redan har nått en viss stabilitet, när man ser rymden som någonting glädjefyllt istället för att uppleva den som hotfull. På den här nivån kan lärorna hjälpa oss att utveckla det överflöd av glädje, kärlek och mod som ryms i vårt sinne.

Använder man sig av lärorna i sitt liv kommer man till slut att känna en djup tilltro till deras förmåga, vilket gör att alla situationer känns mer meningsfulla och utvecklande. När ens medvetenhet om hur allting är villkorsstyrt ökar, faller stela föreställningar bort och kroppens, talets och sinnets perfekta egenskaper framträder på ett naturligt sätt. Det slutgiltiga resultatet av Buddhistisk praktik – fullständig upplysning – överträffar både filosofins och psykologins intellektuella eller terapeutiska mål. Det är ett perfekt tillstånd som ligger bortom alla begrepp.

Buddhism är en erfarenhetsreligion som har funnits i över 2500 år, som kombinerar ett logiskt synsätt med metoder för att uppnå bestående och bortompersonliga sinnestillstånd.